måndag 30 september 2013

Swag

Fina saker:
- Emma kommer hit och hälsar på när hon har höstlov.
- Petra kommer hit på Doctor Whojubileumet.
- Jag skypade med min familj idag. Det innebar även att jag fick se mina små bebiskatter för första gången på två veckor.
- Jag hittade bästa födelsedagskortet idag.

Random mössa jag hittade för ett tag sedan. Tror jag skulle skicka bilden till Vitalia, men glömde bort. Hon läser ändå min blogg, så nu ser hon den i alla fall.


lördag 28 september 2013

The adventures of Rebecca Haglund

I helgen är det bokmässan i Göteborg. Det hade jag gärna åkt på, men nu kan jag inte det. Nåja, jag har bland annat sett gamla Doctor Whoskådisar och varit ute och gått i London idag, samtidigt som jag umgåtts med fina människor, så jag hänger inte läpp. Även om jag är bra avundsjuk på till exempel folk som får gå på träff med folk som bokbloggar (nog för att jag är sämst på att bokblogga för tillfället och nästan aldrig gör det, men ändå) och får lyssna på personer som Jonas Gardell. Nåja.

Åkte tunnelbana helt själv idag.

Polly, Ace och Jo Grant.

En glad Jessica

En glad Andrea

Tänkte flytta in i den där affären, är det okej?

fredag 27 september 2013

Instragram in real life

Avada Milleniumbridge

Är här med alla andra dödsätare nu. Vi tänkte PMSa lite på bron nu, okej?

Svåra och sorgeliga saker hända

Vet ni vad som är svårt?
Att försöka öppna knoppdörrhandtag med blöta händer.

För övrigt har jag varit utan den här i en månad nu. Jag saknar honom väldigt mycket.

Dagens...

klantiga: Spillde kaffe på mig på vägen
aggressionsutbrott: På annonserna som lät massor när jag skulle sätta igång Glee
 förvåning: Hur mycket jag squeeade över Klaine.
katt: Såg en katt ute i trädgården i morse. Det är nog det mesta jag har sett av katter på typ en vecka.

torsdag 26 september 2013

Positivt

Idag har flera lite dumma saker hänt. Jag har klämt fingret i en dörr, haft ont i huvudet och pmsat. Bland annat. Dock så är det inte så roligt att skriva om, så här kommer istället en lista på några bra saker med idag:

  • Jag fick igång telefonens simkort. Jag har alltså numera ett brittiskt nummer. Med 3G. Det betyder mobilbloggande guys!
  • Jag fick beröm av barnens mamma/min värdmamma/även min chef för att jag är så flexibel och självständig.
  • Jag hittade ett treämnesblock som är så pass litet att jag kan ha det i väskan och som har fickor där jag kan stoppa papper jag redan har för bokplaner. Jag älskar den redan.
  • Jag ska förhoppningsvis till Tate Modern imorgon.

onsdag 25 september 2013

Jag duschade för dig

Idag behövde jag inte följa med och lämna pojkarna i skolan, utan det räckte med att jag hjälpte till vid frukosten, så sådär halv åtta var jag ledig och trött och gick upp och sov/gosade under täcket en stund till. Sedan dess har jag lyckats duscha (tog bara typ en timme att komma dit), äta banan och dricka te och ska snart sätta igång med att stryka och städa lite. Liksom,  bara att duscha var ju en utmaning i sig. Typ.

Nä. Ingen min idag. Osminkad och sådär också, men det är jag ju lite nu och då ändå.

tisdag 24 september 2013

Öppet brev till Storbritannien

Dear UK,

Idag har jag PMS (och jobbade dessutom över, roligt sammanträffande där) och är därför mycket sugen på att bli kramad av David Tennant, äta choklad och skypa med Vitalia. Jag ska inte skylla att det sistnämnda inte ägde rum på dig, mitt nuvarande bostadsland, men David Tennant hade du väl kunnat placera lite närmare och mer lätttillgänglig? Mitt rum till exempel. Han hade kunnat få titta på London Eye med mig från mitt badrumsfönster, det hade han säkert gillat. Det minsta du hade kunnat göra vore väl åtminstone att ha choklad som inte smakar sötsliskigt och allmänt vidrigt?

Dock är du numera förlåten för det här. Jag hittade nämligen de godaste chokladcookisen jag någonsin har smakat och all framtida chokladabstinens orsakad av PMS eller mens vet jag numera att det finns ett botemedel emot.

My precious <3333333333333333 (<- tusen hjärtan á la fjortonåring)

 Sincerely
Rebbilina

Jag är kär

Seriöst! Den här tjejens röst. Får jag gifta mig med den?

Det här med vuxenpoäng

För ungefär en vecka sedan flyttade jag hemifrån. Inte bara hemifrån till en lägenhet i samma stad, utan till ett annat land. Sedan bor jag i och för sig hos familjen jag jobbar och allt sådant, men ändå. Lite extra vuxenpoäng på det.

Vuxenpoäng...hur mäter man ens vuxenpoäng? Misströsta inte kära läsare, jag har sammanställt en lista.
  • Att bo hemifrån (+5 poäng)
  • Att vara över 18 år (+1 poäng)
  • Att vara över 20 +2 poäng)
  • Att vara över 20 och inte kalla sig twenteen (+10 poäng)
  • Att kunna städa sitt rum utan att det krävs hot från föräldrarna om att de ska stänga av internet (+10 poäng)
  • Att inte behöva bry sig om ovanstående hot eftersom du betalar ditt eget internet själv (+1000000 poäng)
  • Att dricka kaffe (+3 poäng)
  • Ha ett jobb (+5 poäng)
  • Ha ett heltidsjobb (+15 poäng)
  • Ha ett heltidsjobb som kräver någon form av högskoleutbildning, vilken du faktiskt har läst (+100 poäng)
  • Att ha barn (nej, herregud, nu blev det för vuxet, jag tror jag slutar här)
Slutsats: Vuxenhet är att betala sitt internet själv
Slutsats 2: Jag är barn av min generation

Guldstjärna i kanten om ni kan gissa hur många vuxenpoäng jag har enligt listan ovan. Nej, minen på bilden ger inte avdrag.

Hur man blir bra på bild

1. Fluffa upp håret
2. Smize
3. Puta med läpparna
4. Håll i en Starbucksmugg


Gud, jag har ett så änglalikt ansikte. Verkligen!

måndag 23 september 2013

Party hard

Det här har jag gjort hittills idag:

  • Gått till skolan med två cyklande pojkar
  • Satt igång en tvättmaskin
  • Skypat med min bästa vän
  • Tittat ut genom mitt badrumsfönster
  • Haft allsång i köket med mig själv
  • Bläddrat igenom min egen blogg
Hälften viktiga saker. Känns bra. Fast att sjunga är bra. Det underhåller min röst eller något.

(Jättebra med tanke på att jag är förkyld)


söndag 22 september 2013

Hur får jag upp den?

Min nya utmaning: Försöka klura ut hur fönstertaksregeln fungerar.

Varför?

Det vore sjukt mysigt att prova att sitta med fötterna utanför fönstret. Tror aldrig jag har provat att göra det, men jag är ganska säker på att det skulle gå om jag ligger på rygg med datorn på magen och fötterna utanför. Det var bara det där att fönstret är skittungt och jag inte vet hur jag ska få upp det.


Vackert. Typ.

It's bigger on the inside

Nu har jag bott här i London i en vecka. Jag har i och med det även bott hemifrån i en vecka och befunnit mig inom det förenta kungadömets gränser i en vecka. Mycket saker där.

Idag har jag gjort detta:

  • Varit inne i stan med Josefine
  • Köpt tardisblå väska (och svarta strumpbyxor, men det behöver vi inte prata så högt om. Jag skulle ju bara ha en väska. Väska!!) Det återstår att se om detta föremål är större på insidan.
  • Lyckats få upp internet till mitt rum.
Det är mer eller mindre kasst, hoppar av och från hela tiden och dessutom måste jag sitta i ett väldigt litet utrymme under ett av mina takfönster, men det är okej ändå. Det är vad som bjuds om jag vill sitta här uppe.

I övrigt har jag idag gjort upptäckten att brittiska netflix har sjukt mycket mer filmer och serier att erbjuda än vad svenska har. Woho! Nu har jag något att göra också (för det hade jag ju inte innan)

lördag 21 september 2013

Crazy catfan

Idag vann jag först typ VM i orientering i London (något i den stilen i alla fall) och sedan så var jag på Portbello Road på marknad. Har både gjort min inre catlady och min inre fangirl glada.





De kostade bara 10 respektive 5 pund, så plånboken blev också förhållandevis glad.

För övrigt sa Jessica att det måste vara ett tecken, att jag hittar en mockingjaypin på en marknad. Jag hoppas inte det jag, men för säkerhets skull, Maia, håll dig undan från the reaping och sådär. Jag tror inte jag har semesterdagar nog att både vara med i Hungerspelen åt dig och att komma hem över jul.

Första besöket på en pub

Jag skulle till en pub med tre andra au pairer igår. Det gick sådär. Att hitta de andra och umgås med dem var inga problem, absolut inte. Det var bara det att när vi valt pub, gått in och skulle beställa så upptäckte jag att jag glömt mitt legg. Då fick jag varken köpa öl eller ens vara kvar, så det blev till för oss att gå någon annanstans, närmare bestämt en restaurang/café med italienskt tema.

Där har vi mitt fina ölsubstitut. Det var inte helt fel det heller och det var ju fortfarande lika trevligt sällskap ändå. Dock kan det vara en bra grej att i framtiden kanske ta med sig ID. Underlättar liksom.

fredag 20 september 2013

Ny diet

Tänkte leva på det här fram till 50-årsjublieumet. Kanske efter också. Kanske alltid. Okej?

Rebecka? Rebekka? Rebecca?

Jag är ganska van vid att få mitt namn stavat med ck hemma. Dock trodde jag inte riktigt att det skulle hända på Starbucks här i London.

I övrigt är jag fortfarande i Europas näst största stad. Det enda är att jag håller på att bli förkyld, men det dör man inte av. Jag får se till att försöka vila och dricka mycket te eller något. Dessutom är det fredag också, så efter att jag har hämtat pojkarna, gjort läxor, gett dem mat och allt sådant är jag ledig i två dagar. 

torsdag 19 september 2013

Håll i muggen unge!

Vill just du ha fler läsare till din blogg?
Tips: Flytta till London

Nej, men det är lite spännande, min statistik har gått upp sjukt mycket sedan jag flyttade. Det trots färre inlägg på grund av att jag gör så mycket annat och har så pass dåligt internet. Fint det i alla fall.

I övrigt har jag idag varit inne i London och ätit lunch med Josefine. Där lärde vi oss två saker:

  1. Stäm inte träff på Victoria-stationen. Den är sjukt stor och har flera utgång och självklart hade våra linjer inte samma. 
  2. Fangirla inte med kaffe i handen. (Kunde jag i och för sig ha lärt mig hemma, men ibland måste man åka iväg för att hitta sig själv, alternativt sunt förnuft eftersom jag vet att jag tenderar att likna något som försöker likna en fågel)
Looking pretty for the camera

So bad I'm gonna scream

Även om jag är i London så kan jag ju inte glömma totalt vad som är viktigt. Kan vi inte bara ta ett par minuter åt att tänka på hur mycket vi älskar allas vår favoritdansare, Zac Efron?


Att hitta nagellacksborttagningsmedel på vanligt apotek vid Oxford Circus

Jag åt lunch tillsammans med två andra trevliga au pairer inne vid Oxford Circus igår. Dock var jag lite tidig och fick underhålla mig själv en stund. Den tiden bestämde jag mig för att tillbringa med att försöka hitta nagellacksborttagningsmedel. Mitt nagellack börjar se väldigt risigt ut och jag skulle vilja måla på något nytt, vilket jag fortfarande inte har hunnit med, men förut hade jag inte ens något att ta bort det gamla med.

Att hitta ett visade sig inte vara det enklaste projektet. Jag gick in på ett apotek och bort till nagelhyllan. Hittade lack, nagelbandskrämer, lösnaglar i Gud vet vad för varianter och 300 olika oljor och medel jag inte ens riktigt förstod vad man skulle ha dem till. Det fanns säkert något för att förvandla naglarna till klor och för att få dem att bli självlysande i mörkret om det nu hade varit önskvärt. Vanligt nagellacksbortagningsmedel då? Näpp, inte synligt.

Jag gick fram och tillbaka. Kände för att lägga mig på golvet och skrika ut min frustration, alternativt lagom desperat Håkan Hellströmcitat. Trots det så bestämde jag mig för att göra ett försök till att agera vuxet och moget och uppenbarligen gav det resultat, för jag hittade det till sist. Närmare bestämt väldigt många. Jag bestämde mig snabbt för att jag säkert har lite torra naglar och köpte mitt nagellacksborttagningsmedel.

I-landsproblemen läsare, I-landsproblemen

tisdag 17 september 2013

Mind the gap and drink your coffe

Jag tycker vi bara vi ska börja det här inlägget med att ägna en minut åt att begrunda mitt väldigt vuxna beteende ibland. Det första jag köpte i London som inte var mat var underkläder med Svampbob Fyrkant på. Som jag har på mig nu. Yaay. Både för att ni vet vad jag har under mjukisarna och kan spela fickpingis till det och för att det är precis lika supervuxet som allt annat jag tar mig för.

Annars var jag på lite äventyr en snabbis idag, så jag har inte enbart tittat ut genom mitt badrumsfönster och lyssnat på läsläxor. Det var spännande. Ungefär det här hände:
  • Jag åkte lite fel och tackar Gud för att jag föddes i Stockholm med en moder som sedan dess ofta har sett till att jag hamnar i tunnelbanor. Jag är duktig på tunnelbanesystem ändå, även när det inte märks. Jag kom ju i alla fall rätt till sist.
  • Jag såg en person som såg ut som Jackie Tyler. I London. Dog. Sedan såg jag en som såg ut som en rollspelskaraktär och dog ännu mer.
  • Jag tog trapporna ner till tunnelbanan istället för rulltrappor. Det var typ ingen där och det kändes lite som att fly ner i skyddsrummen under andra världskriget eller något i den stilen. Om de flydde med Starbuckskaffe i handen vill säga.
  • Jag köpte kaffe på Tottenham Court Road. Kändes så h


(Om ni inte fattar den bör ni genast bli mer litterärt kunniga. Typ läsa sjunde Harry Potterboken är en början. När de är på Tottenham Court Road.)

Kulturkrockar och fläckar på floden

Det här inlägget skrivs återigen på kvällen utan internet och publiceras troligtvis dagen därpå, dock beror det just nu mer på att jag inte riktigt orkar gå ner och försöka trixa med internet och att jag inte lyckas få internet upp hit bara sådär. Det är komplicerat. Hur som helst så kunde inte internetleverantören skicka hit folk innan den 30 september, så det kommer vara lite jobbigt med internet ett tag framöver. Det kanske det är efter det också, ingen vet. Hur som helst så får vi låna lite internet här hemma och skulle jag inte lyckas få det att fungera så finns det ett Starbucks med gratis wifi kanske fem minuter bort, så min underbara närvaro slipper ni ändå inte helt.

Hur som helst, dagens (eller troligtvis gårdagens) stora kulturkrock hände på Starbucks. Jag hade varit på toa och skulle tvätta händerna, bara för att upptäcka att där inte bara fanns en kran, utan två. Hittils har jag inte sett några sådana vattenblandare som är vanliga i Sverige, där det bara är som en pinne som man drar åt olika håll för varm och kallt och upp och ner för att öka eller minska strålen, utan det jag har sett är två, eller som i köket, tre knoppar du vrider på för att blanda varmt och kallt vatten. Här var istället att vattnet kom från två ställen, ena jättevarm och andra jättekall. Jag vet inte riktigt hur någon tänkte där, jag tror det är få som vill ha en för varm och en för kall hand, men tydligen så är det så det kan fungera. Jag känner mig chockad, utmattad och nästan yr av denna världsomvävlande kulturkrock.

Vet ni vad som mer är kul? Staines upon Thames. Stains upon Thames. Fläckar på Themsen. Japp, jag ska sova  nu. Antagligen inte när ni läser det här, men när det skrivs.

måndag 16 september 2013

Första timmarna av en barndomsdröm

Jag vet inte när det här kommer publiceras (uppenbarligen runt lunchtid dagen därpå, på ett något pratigt starbucks), men när jag skriver det här är det söndag kväll och jag har precis duschat och sitter uppe i mitt rum och dricker te. I och med att familjen är nyinflyttad fungerar internet sådär, men det löser sig.

De senaste 24 timmarna har massor av saker hänt. Jag har sagt hedjå till min familj på Skavsta, själv satt mig på ett flygplan med destinationen Stanstead, London. Jag har träffat familjen jag kommer bo och jobba hos fram till juli nästa år, bekantat mig med trevliga föräldrar och två pojkar som idag har varit alldeles jättepigga och busiga. Jag lär inte få tråkigt i år i alla fall, även om jag misstänker att jag kan komma att bli ganska trött på kvällarna efter att ha tagit hand om de två små busfröna om dagarna.

Rummet jag bor i ligger allra högst upp i huset och är jättesött med snedtak. Jag har packat upp och rummet börjar se bebott ut. Det märks att huset ligger i en stad och även högst upp i huset, någon form av ljud hörs ofta och det är inte alltför sällan som det som låter är ett flygplan. Ett badrum har jag också här uppe, ett som blir mitt badrum i år. Badkaret står under snedtak, så jag måste sitta ner när jag duschar och i det snedtaket finns även ett litet takfönster. Där upplevdes dagens OMG-moment. Det vätter in mot centrum och om jag ställer mig på tå, alternativt öppnar fönsret, ser jag London Eye och vad jag tror är Big Ben. Om jag gör båda två, ställer mig på tå och öppnar, så kan jag se en byggnad som jag inte vet namnet på, men som jag känner igen för att den var med i ett Doctor Whoavsnitt hyfsat nyligen. De tre sakerna, från mitt fönster. Nu bor jag i London.


söndag 15 september 2013

fredag 13 september 2013

London, London, LONDON

Kära bloggläsare!

Läget ser just nu ut som så att jag har fått jobb och flyttar till London. Närmare bestämt på söndag, vilket idag är i övermorgon. Väldigt kort tids notis, jag vet. Jag har därför massor att göra och kommer inte ha så mycket tid över för bloggande närmaste dagarna. Jag har knappt ens haft tid att fangirla över att det kommer en till Harry Potterfilm, så det säger en hel del.

Dagens roligaste måste dock ändå vara att någon av katterna spydde på läkarintyget jag var tvungen att skanna och skicka in. Kul osv. Ibland är det liksom extra roligt att ha katt.

torsdag 12 september 2013

Tänker inte ens rakt

Jag sitter på Göteborgs centralstation, lyssnar på Matt Fishel och har lämnat Emma och Trollhättan. I en fotoautomat här intill har en gubbe suttit i säkert 10 minuter och bredvid står två personer i orangea jackor och delar ut flygblad. Om 25 minuter går tåget hem. 

Obligatorisk fotbild

onsdag 11 september 2013

Sedan när är homosexuellas rättigheter något så trivialt?

Har ni läst den här krönikan av Kakan Hermansson? Om inte kan ni trycka på länken och hitta en bra krönika om något hemskt fel som det skulle behöva bli ändring på i världen. Jag skulle kunna bre på om hur bra det är. Det vore kanske ett trevligare inlägg, men nu är ju världen inte alltid den trevligaste. Ett tecken på det är att titta på översta kommentaren, den som avfärdar det här som ett I-landsproblem.

Låt mig presentera ett I-landsproblem för er: 
På min förra dator hade jag för mycket kläder till The Sims, så spelet kraschade väldigt ofta när jag spelade det. Det, att något som egentligen bara är ett tidsfördrivande nöje inte fungerar helt felfritt, är ett ganska typiskt I-landsproblem. Att människor diskrimineras och i många delar av världen kan riskera väldigt hårda straff för att de är kära i en person av fel kön är det däremot inte.

Ja, jag vet att hbtq-personer i Sverige har det ovanligt bra om man jämför med många andra länder. Det ska inte vara tillåtet att diskriminera oss (även om det ofta inte efterföljs) och det finns inga lagar som kan få en kyss att sluta med döden. Vi åker bara till dessa länder på semester. Det är inte alls samma sak som att leva där och där har vi tur.



Då är frågan; är hbtq-personer bara en I-landsföreteelse? Är känslorna bara ett onödigt tidsfördriv, något vi kunde klara oss utan?
Svar: Absolut inte
Det är därför det Kakan Hermansson skrev om inte är ett I-landsproblem. Att människor inte kan röra sig fritt och mottas på samma sätt som andra, enbart på grund av din sexuella läggning är definitivt inte ett I-landsproblem. Det är ett globalt problem, något som drabbar människor i hela världen. Det varierar i grad, men det finns fortfarande alltid, alltid där.

Så nej. Det där var en riktigt dum kommentar. Att kalla kampen för lika rättigheter för hbtq-personer ett I-landsproblem är överhuvudtaget en av de dummare saker jag hört.

Dagens konstaterande

- Jag och min blodssyster har synkad mens igen. (Blev jätteglad och ja, jag är knäpp (Fast att ha synkad mens med en nära vän är ca bästa sättet att ha det))
- Folk i Trollhättan verkar vara längre än i Eskilstuna och det verkar även vara fler som använder keps.
- Det är höst nu.
Emma har coolt hår.

tisdag 10 september 2013

Som att vara 14 igen

Jag fick rita i Emmas block. Gissa vad?
Innerst inne är jag fortfarande 14 år och ritar hästar i skolböcker ja.

måndag 9 september 2013

Ivar, Bosse, spöket och alien

Jag tittar på Idol med Emma. Hon har coolt hår.

Tillbaka i skolbänken

Idag ska jag följa med Emma till skolan och jag har lovat att vara jättesnäll och inte bita de andra barnen i benen eller något i den stilen. Det går säkert jättebra. Jag kan faktiskt bete mig, egentligen.

söndag 8 september 2013

Cookie clicker

Har du inget liv eller känner att du inte är i så stort behov av ett heller? Spela det här. Det innehåller kakor och dödar tiden du borde använt till annat. Perfekt ju!

Spontanitet

Jag skulle ha åkt hem ikväll, men istället åker jag helt spontant med Emma till Trollhättan och är osäker på när jag kommer hemma. 
#yolo #fuckitimyoung #swag
Emmas fötter. Hon vägrar nämligen visa sitt osminkade ansikte på min blogg. Hur jag brukar se ut är tydligen inte till någon tröst.

Pojken har klänning, get over it

Det här. Läs det. Det är så fint och samtidigt viktigt och ska läsas.

Läs

Läs


Läs det!!!!

lördag 7 september 2013

Varför skola?

En fråga som ställts många gånger är frågan "Varför går vi i skolan?". Det finns många alternativa svar på det, men det jag ändå tror är vanligast är "För att lära oss saker". Det är så det ska vara, det är rätt svar. Eller? Jag håller med om att det är så det borde vara, men frågan är om det är rätt svar.

"Vi går i skolan för att få bra betyg så att vi kan komma in på ett bra gymnasium/en bra högskola och sedan få ett bra jobb." är nog närmare sanningen. Tyvärr. Det är jättetråkigt, men så är det.

Hösten 2008. Jag gick i åttan och eftersom jag är född 1994 och aldrig har gått om eller hoppat över tillhör jag de som hade det gamla betygssystemet. Det var alltså första gången jag skulle få betyg i skolan. Tidigare hade det mer varit att jag skulle vara där, göra saker, lära mig och om jag skulle riskera att inte klara målen i något ämne så skulle det tas upp på nästa utvecklingssamtal. Så var det inte längre. Helt plötsligt öppnade sig en ny värld och man kunde inte bara ha klarat ett ämne. Man kunde också vara lite bättre eller en av de bästa i klassen. Plötsligt blev det något dåligt att ligga precis på målen, för man skulle alltid satsa högre.

Egentligen kanske inte den attityden är så fel. Det är alltid bra att försöka lära sig så mycket som möjligt och ska man inte ha betygen till något så blir det ju det som är syftet. Det dåliga kom in först ett år senare, hösten 2009, när de där bokstäverna jag fick nedskrivna på ett papper på julavslutningen skulle användas till något. Jag skulle söka till gymnasiet med dem.

Om folk började betygsstressa lite i åttan var det ingenting mot hur det var nu, åtminstone inte på min skola. Alla räknade poäng. Tittade efter hur många poäng programmen vi ville gå hade krävt tidigare år. Försökte komma på ett sätt att knipa åt oss ett par poäng extra. Saken var bara den att det handlade inte om att vi skulle bli bättre i ämnena för att bli bättre i ämnet, utan för att samla poäng. Lärandet blev en tävling. Den som bara kunde precis det man behövde kunde inte heller vänta sig en plats på någon speciellt åtråvärd utbildning, utan då var det bara att acceptera sin plats som lite mindre värd och ganska oönskad.

Gymnasiet. I samma stund som du går innanför de dörrarna är allt ditt slit i nian glömt. Ingenting räknas längre, utan nu är du här och beytgshetsen börjar igen. Skillnaden är bara att här räknas varenda lilla sak du gör, för alla delkurser räknas i slutbetyget. Slutbetyget som du sedan ska söka in till högskola med, som alltså ska avgöra vad du ska jobba med i framtiden. Bara att börja jobba alltså. Försöka knipa åt sig högre betyg. Göra det för att få mer poäng, inte för att du egentligen vill kunna mer. Allt går in genom ena örat och ut genom det andra.

Så står du där en dag. Du har tagit studenten och kommit in på en högskoleutbildning. Helt plötsligt är du tillbaka där du var i början. Inte riktigt, för det får större konsekvenser att inte klara målen nu, men det finns inte längre lika många olika betygsgrader och du behöver inte längre dina betyg till något på samma sätt. Återigen är målet faktiskt att lära sig och att du ska förbereda dig för något.

Nu har jag aldrig själv pluggat på högskola, så jag vet inte, men jag undrar om det verkligen går att gå tillbaka till att bara försöka lära sig och inte plugga för betygens skull. Någonstans känns det som att den förmågan måste ha försvunnit, för vi är trots allt så vana vid att allting bara måste handla om betyg.

Jag tycker att det är så tråkigt att det ska behöva vara så. Betygen är egentligen inte mer än bokstäver på papper som visar hur du kunnat prestera vid ett visst tillfälle, inte vad du faktiskt lärt dig. Samtidigt är det här en väldigt svår fråga att lösa. Bedömning måste ju kunna ske på något sätt, men är verkligen det här sättet, då det elever blir ledsna över är betyget i sig snarare än missad kunskap verkligen rätt? Jag tror inte det. Jag vet inte hur det ska lösas, men jag tror att det här är helt fel sätt och att vi kanske framförallt behöver en attitydförändring. Skolan ska vara till för att lära sig. Jag tror också att det är först när det fungerar så som det på allvar kommer kunna gå att göra något åt att elever inte tycker om skolan och att det är så många som är skoltrötta.

fredag 6 september 2013

torsdag 5 september 2013

Voff

Bestämde mig för att bli en dalmatin idag.

Denna dalmatin ska för övrigt hinna packa, hämta saker, tidsinställa blogginlägg och massor av annat. Wish me luck typ.

tisdag 3 september 2013

Jag har ett gulnat fotografi

När jag var yngre var jag väldig mycket bättre på att fota saker än vad jag är idag. Inte så att jag tog finare bilder, för det gjorde jag definitivt inte, men jag var betydligt bättre på att slita upp kameran vid diverse olika situationer och ta kort. Oavsett om det var något ovanligt, som att en kompis från en annan stad hälsade på eller om det bara var en vanlig dag i stallet och sköthästen råkade stå vänd (och var därmed lättfotad) för att han skulle ut i hagen.

Jag tänker ganska ofta på att jag borde fota mer, att det egentligen bara vore så enkelt att ta upp mobilen och fota lite nu och då. Det vore så kul att ha bilderna och kunna göra något med dem, en fotobok till exempel och se till att göra en för varje år. Bara att ha som minne den dagen då jag sitter där i min gungstol och är gammal och allt det jag gör nu sedan länge är förbi. Ha något att bläddra i då, för på något sätt så är utskrivna foton fortfarande en helt annan sak än att bara ha dem på datorn.

Ett tillfälle som i alla fall fångades på bild:

måndag 2 september 2013

Relationsrådgivning, Rebbilinastyle

Jag vet inte om jag nämnde det i ett publicerat inlägg, om det är ett jag håller på med eller om det bara var något jag sa, men jag har ibland tänkt att det vore väldigt roligt att vara relationsrådgivare. Så pass roligt att jag bestämde mig för att testa lite.

Hej Rebbilina!

Jag har ett problem. Det är nämligen så att jag nyligen har fått en flickvän, en flickvän som är hur underbar som helst. Det är däremot inte hennes häst. Egentligen är det inget fel på djuret, men hon tillbringar all tid hos honom och har aldrig tid för mig. Snälla hjälp mig, hur ska jag göra för att få henne att se mig?
/Flickvännen

Hej där!

Till att börja med, inse en sak: hästen kommer alltid komma i första hand. Jag upprepar: hon kommer alltid prioritera hen före dig. Hästfolk fungerar så. Du kan alltid prova att köpa henne ytterligare en häst, men eftersom det bara innebär att hon älskar din plånbok och sin nya häst mer har jag nog ett förslag som är ännu bättre. Bli en häst själv. Klä ut dig, ställ dig i en box och kräv samma behandling. Att hon ska mocka, fodra och borsta dig. I gengäld får hon rida dig och då inte på det sättet din snuskiga fantasi föreställer sig, utan att hon sitter på din rygg och ni antingen springer i cirklar på ridbanan eller går en sväng i skogen. Testa det så ska du se att allt löser sig.


Hej!

En pojke jag tycker om gillar att sticka/virka. Jag skulle vilja lära känna honom bättre, men mina vänner säger att det är något fel med honom. Kan en pojke vara normal men ändå gilla att sticka bland andra?
/Undrande

Hej!

Jag är ledsen över att behöva vara den som berättar nyheten, men pojken du har spanat in är i själva verket är en del av en hemlig lönnmördarorganisation och använder sina stickpinnar som vapen. Att sticka med dem är helt enkelt bara ett sätt att försöka smälta in i mängden. Det är inte lika uppseendeväckande som en stor kniv och då kan han enkelt dra med någon bakom ett hörn och peta ut deras inälvor när ingen tittar. Jag är ledsen, men jag föreslår att du spanar på andra pojkar istället.

söndag 1 september 2013

Nörderi

Hej kära läsare!

Har inte bloggat idag.

Anledning:

Wifi är inte det bästa på Hogwartsexpressen.